Röntgen- och strålskyddande väggar

Norgips erbjuder ett alternativ till blyplåt i väggarna. Systemet medför ett antal fördelar jämfört med den traditionella metoden. Gipsskivan Safeboard är utformad för att skydda mot strålning i medicinska miljöer som innehåller röntgenutrustning.

Blyfri röntgenavskärmning
Safeboard är en gipsskiva som är utformad för att skydda mot strålning i medicinska miljöer som innehåller röntgenutrustning.

Safeboard är konstruerad, i motsats till sina föregångare, med 60 % bariumsulfat istället för bly. Bariumsulfat är salt bestående av barium och svavelsyra. Det är ett naturligt och ofarligt ämne som stoppar röntgenstrålning 100 %, vilket gör Safeboard till ett bra alternativ för blyskivor.

Safeboard ska bearbetas på samma sätt som vanliga gipsskivor och har samma statiska, brand- och akustiska egenskaper. Till Safeboard tillkommer en specialutvecklad spackelmassa som har samma strålskydd som skivan. Detta spackel ska användas på alla skarvar och genomföringar på alla skivlager.

Varför välja Safeboard?
Bly klassas som en miljöfarlig tungmetall. Blyskivor är också relativt dyra och är besvärliga att installera. Safeboard är dock lätt och flexibelt att hantera – och den är också snäll mot miljön.

Safeboard sammanfattat:

Ekonomiskt och effektivt strålskydd
Mer miljövänlig än blyskivor
Låg vikt i förhållande till blyskivorna
Brandskyddande
Mycket bra ljudisolering
Enkel bearbetning

Rigshospitalet, Köpenhamn Jakon AS, Creo Arkitekter ASi

Projekt: Rigshospitalet, Köpenhamn (Jakon AS, Creo Arkitekter AS.)

Var passar Safeboard?

Safeboard är lämplig för exempelvis röntgenrum på sjukhus, läkarmottagningar, tandläkarmottagningar, veterinärkliniker eller andra platser som kräver röntgenstrålskyddande beklädnad.

Skärmning av rum för medicinsk röntgenanvändning

Statens Strålevern har gett rekommendationer om byggnadsteknisk skärmning för olika typer av röntgenlaboratorier i form av antalet millimeter blytjocklek. Nedan finner du utdrag från vägledare nr 5 från Statens Strålevern: Byggnadsteknisk skärmning av rum för medicinsk röntgenanvändning.

B-4.1 Generella rekommendationer

Statens Strålevern har utarbetat generella rekommendationer för byggnadsteknisk skärmning för olika kategorier av rum för medicinsk röntgenanvändning. Rekommendationerna är baserade på en dimensionerande dosgräns till allmänheten på 0,25 mSv/år (jfr § 6). Rekommendationerna är konservativa och av generell art, vilket innebär en uppehållsfaktor i samtliga angränsande rum på 1, samt att det inte tagits hänsyn till individuella variationer i bruksgrad eller avståndsförhållanden hos den aktuella verksamheten. Genom att följa rekommendationerna kommer doskravet ovan att vara tillgodosett med god marginal och samtliga angränsande arealer kan klassificeras som utanför kontrollerat och övervakat område (jfr § 30). Om rekommendationerna följs kan verksamheten i efterhand byta ut röntgenapparatur till andra typer av apparatur inom samma rumskategori, utan att det kommer att vara nödvändigt med ytterligare skärmningsåtgärder (med undantag av tilläggsskärmning i samband med installation av väggbucky). Rekommendationerna ges i Tabell B-4.1 och anger skärmningstjocklekarna i mm blyekvivalens.

Tabell B-4.1

Rekommenderad byggnadsteknisk skärmning av olika röntgenlaboratorier (rumskategorier). Byggnadsteknisk skärmning anges i total blyekvivalens [mm Pb], medan rekommenderad skärmningshöjd i väggar från golvet anges inom parentes. Kolumner markerade med I.A. (Inte Aktuellt) betyder inga krav på skärmning utöver vanlig byggnadskonstruktion.

RUM KAT.	TYP AV RÖNTGENAPPARATUR	VÄGGAR A)	TAK B)	GOLV B)	SPECIELLT
A	Generell röntgenapparat (≤ 150 kV)	2 (till 2,40 m)	1	2	3 Väggbucky c)
B	Simulator för användning inom strålterapi	2 (till våningsskilje)	2	2	I. A.
C	CT i)	2 (till våningsskilje)	2	2	I. A.
D	Mobilt radiografiapparat d)	1 (till 2,40 m)	1	1	I. A.
E	Mobilt genomlysningsapparat (C-båge) d)	1 (till 2,40 m)	1	1	I. A.
F	Dentalapparat e) ≤ 70 kV	1 (till 2,10 m)	I. A.	I. A.	I. A.
G	Dentalapparat > 70 kV	1 (till 2,10 m)	1	1	I. A.
H	Mammografi-apparat f)	0,25 (till 2,10 m)	I. A.	I. A.	0,25 mobil skärm
I	Osteoporos-apparat g)	1	I. A.	I. A.	1 mobil skärm
J	Röntgenapparat för kiropraktisk bruk	2 (till 2,40 m)	1	2	3 väggbucky c)
K	Röntgenapparat för veterinärt bruk	1 (till 2,40 m)	1	1	1 i bordplattan h)

Speciella krav / tilläggsinformation

Gäller för samtliga innerväggar men också för ytterväggar om:
1) Primärstrålning kan träffa väggen och det befinner sig en byggnad med fönster/balkong eller annan utvändig vistelseplats i en avstånd på 20 meter eller mindre från isosentrum.
2) Endast sekundärstrålning kan träffa väggen och det befinner sig en byggnad med fönster/balkong eller annan utvändig vistelseplats i en avstånd på 5 meter eller mindre från isosentrum. Framtida ändringar i disponeringen av arealen utanför väggarna måste beaktas vid bedömningen av behovet av att skydda ytterväggarna.
Om bjälklaget (golv eller tak) består av betong är det ofta inte nödvändigt med ytterligare skärmning utöver den vanliga byggnadskonstruktionen. Tumregel: 10 cm betong motsvarar ca 1 mm bly och 20 cm betong motsvarar ca 2 mm bly. Vid användning av betong i bjälklag är det dock viktigt att ha kontroll över utformning och täthet för att säkerställa skärmningsrekommendationerna (se Bilaga B-4.3).
Skärmning bakom fristående bucky mot vägg ska utformas så att ett eventuellt strålfält bakom bucky (vid maximal fältstorlek) skärms med en säkerhetsmarginal på 20 cm på alla Kanter av där strålfältet kan träffa väggen.
Behovet av skärmning beror på både användningsområde (tyngre/lättare undersökningar) och användningsfrekvens (mer eller mindre än 5 procedurer per vecka). Skärmning utöver den vanliga byggnadskonstruktionen rekommenderas om undersökningen är förknippad med mycket strålning (inklusive spridd strålning) och mer än 5 procedurer utförs per vecka.
Skärmning utöver den vanliga byggnadskonstruktionen gäller endast för de områden av väggarna som ligger inom en sektor på 210° runt patientens huvud och de dörrar som ligger inom en sektor på ± 15° ut från patientens öron, när stolen står i exponeringsposition (se Figur B-4.1). Om dörrarna är placerade inom 210°-sektorn, men inte kan träffas av primärstrålning (dvs. utanför ± 15°-sektorn), är det inte nödvändigt med ytterligare skärmning av dörrarna, förutsatt att administrativa rutiner utarbetas för att säkerställa att inga personer befinner sig i närheten av dörren under exponeringen.
För de strålkvaliteter som används inom mammografi (dvs. högspänningar ≤ 40 kV) motsvarar 0,25 mm Pb 2 x 13 mm gipsskivor. För skydd av personal som utför undersökningen rekommenderas användning av en mobil skärm med en skärmningseffekt motsvarande 0,25 mm blyekvivalens.
Skärmning utöver vanlig byggnadskonstruktion gäller endast om dosraten vid kanten av liggskivan är större än 2,5 µSv/t. För skydd av personal som utför undersökningen rekommenderas användning av en mobil skärm med skärmningsförmåga motsvarande 1 mm blyekvivalens.
Skärmning i bordsskivan har som syfte att skydda personal som håller djuret under exponering från transmitterad primärstrålning genom bordet.
Vid korta avstånd och hög bruksfrekvens kan det finnas behov av 3 mm Pb. Detta måste medicinsk fysiker bedöma.

Dörrar, fönster och vägg mot kontrollrum bör generellt inte fungera som primärbarriärer och röntgenrummet bör utformas med ett observationsfönster som gör det möjligt för operatören att observera patienten under bestrålning.

Dimensionering och definitioner

Dimensionering

För röntgenrum är strålskydd till angränsande rum nödvändigt. Tjockleken på skyddsskiktet är beroende av strålningsintensiteten från den aktuella röntgenapparat som används. Blyekvivalenstabellen nedan visar hur många Safeboard gipsskivor som motsvarar en viss blytjocklek.

Definitioner

Blyekvivalens: den blytjocklek som tjockleken av ett givet material motsvarar, med hänvisning till stråldämpning som uppnås vid en bestämd nominell spänning. Nominell spänning: Av tillverkaren specificerad maximal spänning på ett röntgenrör, uttryckt i kilovolt (kV).

Blyekvivalens (mm PB) i förhållande till kV

ANTAL SKIVOR	SAMMANLAGD TJOCKLEK	Blyekvivalens för Norgips Sverige Safeboard (mm) beroende på strålningsintensiteten (kv)
ANTAL SKIVOR	SAMMANLAGD TJOCKLEK	60	70	80	90	100	125	150
1	12,5	0,45	0,60	0,75	0,70	0,70	0,50	0,40
2	25	0,90	1,20	1,50	1,40	1,40	1,00	0,80
3	37,5	1,35	1,80	2,20	2,10	2,10	1,50	1,10
4	50	1,80	2,30	2,90	2,80	2,80	2,00	1,40
5	62,5					3,40	2,40	1,70
6	75					4,00	2,80	2,00

Hänvisning: Blyekvivalens för Norgips Sverige Safeboard är verifierad enligt DIN 6812 av TÜV NORD Röntgenteknikk i Hannover och accepteras av Statens Strålskyddsinstitutt. Vid användning av Norgips Sverige Hard eller Ultraboard som yttersta lager på båda sidor, uppnås ytterligare 0,1 mm blyekvivalens.

Så här använder du tabellen:
Exempel 1: (Orange) Strålningsintensiteten för röntgenapparaten: 90 kV. Den nödvändiga blytjockleken finns enligt anvisningar från Statens Institutt for Strålebeskyttelse. Om den t.ex. är 1,0 mm används två lager Norgips Safeboard jfr. schema, då 1.4 mm > 1,0 mm.

Exempel 2: (Grön) Strålningsintensiteten för röntgenapparaten: 100 kV. Den nödvändiga blytjockleken finns enligt anvisningar från Statens Institutt for Strålebeskyttelse. Om den t.ex. är 2,5 mm används 4 lager Norgips Safeboard jfr. schema, då 2.8 mm > 2,5 mm.

Rörgenomföringar i ett röntgenrum