Brandteknisk klassificering av väggar och undertak

1. Byggnadsverk ska projekteras och utföras så att det är liten sannolikhet för att brand ska uppstå, utvecklas och sprida sig. Det ska tas hänsyn till byggnadsverkets användning och den nödvändiga tiden för utrymning och räddning. 
2. Material och produkter ska ha egenskaper som inte ger oacceptabla bidrag till brandutvecklingen. Det ska läggas vikt på möjligheten för antändning, hastigheten av värmeavgivning, rökproduktion, utveckling av brinnande droppar och tid till övertändning.

Brandteknisk klassificering av material och byggnadsdelar behandlas generellt i Byggteknisk forskrift (TEK17): Veiledning til kapittel 11 Innledning. På bakgrund av brandtekniska beskrivningar i TEK17 är gipsskivor och gipsskivans egenskap som regel mycket väl lämpad. Det finns gipsskivor med olika egenskaper som kan användas beroende på vilka krav som ställs på konstruktionen.

De färdigproducerade gipsskivorna består av en gipskärna med kartong på båda sidor. Gipsens värmekapacitet och innehåll av kristallbundet vatten är orsak till gipsskivornas goda brandtekniska egenskaper.

Under ett brandförlopp krävs det stora energimängder för att frigöra kristallbundet vatten. Det innebär att temperaturen på baksidan av en gipsskiva hålls under ca 100°C, tills det kristallbundna vattnet har förångats. Om gipsskivan utsätts för varaktig relativt hög värmepåverkan, förångas det kristallbundna vattnet och gipsskivan börjar kalcinera. Gipsskivans styrka och brandmotståndsförmåga försvagas.

Gipsskivan är obrännbart och avger lite rök. Rökutveckling kan komma från kartongen som finns på gipsskivan. Enligt NS-EN 13501-1 definieras en gipsskiva som A2-S1,d0 och K210.

Val av riskklass
Riskklasserna är minimikrav enligt Veiledning til Teknisk forskrift i Plan- og Bygningsloven. Beroende på byggnadens användning, läge och andra förhållanden, t.ex. bristande möjlighet till effektiv insats av brandkåren i ett tidigt skede, kan det vara nödvändigt att placera den i en högre riskklass. Ett bra exempel är omsorgsboenden, där en sådan bedömning alltid bör göras.

Det ska också tas hänsyn till om det gäller bärande eller icke-bärande konstruktioner. I övrigt hänvisas till Teknisk forskrift til Plan- og Bygningsloven, samt veiledningen till denne.

För att täta mot rök och brandgaser genom konstruktioner upp till och med EI60, där spalten mellan skivbeklädnad och intilliggande yta är under 10 mm, är det inte nödvändigt att använda en brandteknisk fogmassa – det är tillräckligt att foga tätt på båda sidor av konstruktionen med vanlig, elastisk akrylmassa. Detta tillgodoses ofta med den tätning som krävs med hänsyn till de ljudmässiga egenskaperna för konstruktionen.

Vägghöjder med brandklassificering

Norgips väggtabell har tidigare begränsat branddokumentationen upp till en vägghöjd på 4 meter, där vägghöjder över detta bör projekteras särskilt av RIB. I Europeisk Standard EN 15254-3:2019, utökad tillämpning av resultat från brandmotståndstester (EXAP), ges ägare av referenstest möjlighet att beräkna en ökning av vägghöjd upp till 3 meter utöver höjden som fysiskt testats i brännugn. Standarden ger tydliga kriterier för en stegvis ökning av vägghöjden baserat på referensresultat och regler kring ändring av material och/eller konstruktion. Som en del av Norgips Sverige internkontroll ingår löpande testning av egenproducerade skivor i eget laboratorium, samtidigt testar vi jämnligt vägg- och undertakskonstruktioner i interna och externa brandlaboratorier för klassificering av brandprestanda efter givna EN standarder. Testrapporterna från externa brandlaboratorier används som underlag för dokumentation av brandklassificerade vägghöjder.

I vår väggtabell har vi påbörjat arbetet med att beräkna vägghöjder som överensstämmer med brandklass angiven i minuter. Inledningsvis för icke-bärande lätta mellanväggar med enkel stålram och beklädnad på båda sidor.

Den maximala vägghöjden anges under kolumnen ‘EI-klassificerad’ och har röd bakgrundsfärg likt brandklasskolumnen, för att indikera att det är värden kopplade till brandkrav.

Angiven maxhöjd tar hänsyn till både utökad tillämpning av brandmotståndstester och ständernas egna begränsningar i förhållande till utböjning, oavsett brandklassificering. Detta måste ses i sammanhang med c/c-avstånden som anges i kolumnerna under ‘Vägghöjd (mm) utan EI’.

Det kan alltså vara nödvändigt att bygga väggen med c/c 450 för att kunna uppnå max vägghöjd.

För schakt- och dubbla väggar gäller fortfarande att höjder med brandkrav över 4 meter särskilt ska projekteras av RIB, om inte annat anges.

Väggar med förstärkningsstål (CF) kan avrunda värdena under ‘EI klassificerad maxhöjd’ upp till närmaste hela meter, utöver detta må RIB projektera.

Brandmässig / fasthållen mineralull

Brandmässig isolering ska vara fasthållen och utförd med den typ och densitet mineralull som beskrivs i Väggtabellen. Att fästa isolering kan till exempel utföras med hjälp av en lång gipsskruv (till tvålagsskivor) var 350 mm genom regelryggen, eller med Clip-Up isolationshållare.

Tek 17 § 11-9, och pkt C
Nedpendlat undertak i en utrymningsväg kan bidra till ökad risk för brandsspridning. Brandsspridning i hålrum över undertaket kan vara svårt att få överblick över, och därmed också att kontrollera och släcka.

Ytor och beklädnad i hålrum ovanför tak ska ha minst lika goda brandbeständiga egenskaper som ytor och beklädnad i resten av utrymningsvägen.

Andra rum med undertak är utformade i enlighet med Byggnadsföreskrifterna. Norgips anser att man måste göra en tydlig åtskillnad mellan en- och tvåskiktskonstruktioner. För väggar med två lager och 12,5 mm gipsskiva på varje sida, spackling av fogar och skruvar har ingen effekt på brandmotståndet förutsatt att skivorna är korrekt installerade med förskjutna fogar.

För väggar med endast ett lager på varje sida, klassade som 30 eller 60 minuter, kommer dock spackel att påverka väggens isoleringsförmåga och röktäthet. Norgips rekommenderar därför alltid spackling av en sådan konstruktion. Detta gäller oavsett om det finns ett hålrum ovanför ett undertak, eller för en hel väggsektion.